Om boken: år / "Med ögonen blöta av tårar satt Caitlin Payne i vardagsrummet och tittade på den blodröda solnedgången. Utmattad hörde hon knappt rösterna från polisen som fyllde rummet. Det var som om hon var i en dröm. När hon sakta tittade runt i vardagsrummet såg hon hur många – för många – människor som var samlade här. Polisen vandrade runt i rummet, några satt, några stod, några höll i koppar kaffe. Med allvarliga miner satt de mitt emot henne, fyllde alla soffor och fåtöljer med sina kroppar och bombarderade Caitlin med en oändlig ström av frågor. De har varit här i flera timmar redan. Alla i den här lilla staden kände varandra, och Caitlin kände alla dessa poliser, hon såg dem på snabbköpet och sa hej i butikerna. Hon kunde inte fatta att de var här nu. I hennes hus. Det som hände var som en mardröm…»